Lärare

Då var det gjort, äntligen :)
Nu gäller det bara att hålla tummarna och hoppas på det bästa.

Idag har jag alltså sökt till lärarprogrammet, grundskolans tidigare år. Tanken är att jag skall utbilda mig till lågstadielärare, anledningen till att jag valde detta yrke är främst tack vare min egen lågstadielärare C.

Först var det bara en tanke, men ju mer jag började tänka på det desto bättre verkade det.
Fördelar med yrket är bland annat att det är ett jobb som sträcker sig måndag till fredag så jag slipper helgjobb. Dagarna med småbarn blir inte alltför långa, så när skoldagen är slut kan man kanske stanna kvar och rätta deras läxor i skolan och på så vis slipper jag kvällsjobb.
Dessutom så har jag lite lov här och där under loven, inte lika många dagar/veckor som ungarna, men ändå. Jag som har släkt uppe i Dalarna tycker att det känns bra att ha lite ledigt då och då under året så jag kan hälsa på nära & kära :) och jag får alltid ledig över Jul! Och julen är en viktig högtid för mig.

Och så det viktigaste av allt. Man får jobba med barn, jag tycker väldigt mycket om barn. Och skulle gärna vilja vara en del i deras lärande och då i tidig ålder. Tänk vad man kan påverka dessa inför framtiden.

Så nu är jag förhoppningsfull och ängslig inför antagningsbeskeden som kommer i sommar.
Återkommer om detta :P

CIAO!

Babybooom

Har precis suttit och blippat runt på bilddagboken och hittat massvis med bilder på bebisar & gravida magar. På flickor i min ålder, eller tja från allt mellan 91or till 88or.
Och jag känner bara "Aw" och lite avundsjuka.
Och inte nog med det, misstänker att en tjej på jobbet är gravid. BAH!

Jag vet inte riktigt varför, men jag känner mig redo att få en liten bebis nu. Jag kan inte tänka mig något annat som skulle få mig så lycklig och upprymd som att se sin mage växa sig större och större för vad dag som går. Och känna hur någonting underbart växer och gror där inne. Något som jag och min älskade M har skapat, något som är ett hopkok utav oss 2! Blir svårt att slå sådan skönhet ^^

Och att sedan ha en liten filur som sätter sin tillit och sitt liv i våra händer. Vilket ansvar, vilken känsla och vilken obeskrivbar kärlek. Tänk att ha en liten en att mata, tvätta och klä. Att krama och natta.

Men samtidigt förstår jag min sambo och varför han vill vänta.
Trots att jag har ett jobb (vilket jag är otroligt tacksam för), så är jag bara timanställd, och timanställd betyder Ingen Betald Mammaledighet.
Och att försörja 3 personer på min sambos lön är inte ens något att diskutera!

Dessutom har jag planerat att plugga vidare till hösten, Lärarprogrammet på Kalmar Högskola. Och det går ju inte med en liten bebis att ta hand om.

Så trots att det känns jobbigt så får jag nog hålla med om att vi åtminstone får vänta 3 år innan vi kan glädja oss åt att jag blir tjock och fet och vaggar fram med magen i vädret :)

Men den dagen då det är dags för en liten Ärta så lovar jag att jag kommer bli världens bästa mamma!

Ciao!